º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ

Foto: Maria Perrotta Berlin och Torbjörn Becker.

Portalen har utvecklats av experter inom internationell ekonomi och statsvetenskap och innehåller tre centrala funktioner:

• En detaljerad tidslinje över västvärldens sanktioner mot Ryssland – och Kremls motåtgärder.
• Ett kurerat bibliotek av forskningsartiklar och analyser som belyser de ekonomiska, politiska och sociala effekterna av sanktionerna.
• Ett index som kartlägger och rankar enligt en skala från 0 till 100 hur väl olika länder följer sanktionerna (lanseras senare i år).

– Att förstå hur sanktioner fungerar är avgörande för att kunna utforma effektiv politik. Men förenklade frågeställningar som ”fungerar sanktioner?” riskerar att missa poängen. Den här portalen handlar om att visa hur sanktioner verkar, vad de påverkar, och hur de kan förbättras, säger projektledare Maria Perrotta Berlin, forskare vid Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ.

Kriget i Ukraina går nu in på sitt fjärde år, och världen står inför flera viktiga frågor: Har sanktionerna minskat Rysslands krigsförmåga? Börjar stödet för att upprätthålla dem svikta? Och hur kan åtgärderna justeras för att uppnå strategiska mål utan att få negativa bieffekter?

Portalen ger nyanserade svar på dessa frågor genom att undersöka effekterna av sanktionerna inom områden som rysk olje- och gasexport, militär produktion, finansiell integration, och de långsiktiga konsekvenserna för Rysslands energiinfrastruktur och globala inflytande.

Den belyser också metoder som används för att kringgå sanktioner, vilken roll privata företag spelar, och hur världspolitiken förändras genom nya handelsallianser, särskilt i Östeuropa och Asien.

Mätbara effekter på rysk ekonomi och militär kapacitet

Forskningen visar tydliga effekter på Rysslands ekonomi och försvarsförmåga. Västvärldens sanktioner har kraftigt kapat landets oljeinkomster, där EU- och G7-ländernas pristak på 60 dollar per fat beräknas ha minskat Rysslands intäkter med 5–10 miljarder dollar per månad. Även om Ryssland försöker undvika vissa restriktioner genom så kallade "skuggflottor" och prismanipulation, är de ekonomiska konsekvenserna påtagliga.

Rysslands gasexport till Europa har också fallit betydligt. I stället har EU ökat sina LNG-importer från länder som USA, Qatar och Australien (med 60 procent mellan 2021 och 2022). Detta har försvagat Rysslands förhandlingsposition och kapat en viktig inkomstkälla.

Även den ryska militärproduktionen har drabbats. Många vapensystem är fortfarande beroende av västerländska komponenter som är svåra att ersätta. Det är en svag punkt i den ryska försörjningskedjan som skulle kunna angripas genom striktare sanktionskontroller.

Finansiellt har Ryssland stängts ute från globala system som SWIFT och förlorat tillgången till valutareserver. Detta har lett till kapitalrestriktioner, minskade finansiella transaktioner, och försvårade handel med internationella partners. Landet har i stället blivit mer beroende av alternativa eller informella betalningslösningar.

Viktigt för en faktabaserad debatt

– Vår analys visar att sanktionerna har mätbara effekter på Rysslands ekonomiska och militära kapacitet, samt var det finns utrymme för förbättringar. Det är viktigt att dessa effekter analyseras och kommuniceras på ett sakligt sätt, för att upprätthålla det politiska stödet för internationella normer och motverka desinformation och propaganda, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ.

Portalen kommer att uppdateras med fler funktioner, inklusive ett efterlevnadsindex som är under utveckling. Indexet ska bedöma olika länders förmåga att implementera sanktionspolitik utifrån tre pelare: rättsliga ramar, statlig tillsyn och företagens efterlevnad.

Portalen har utvecklats av forskare vid Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ, i samarbete med bland andra den finska tankesmedjan Centre for Research on Energy and Clean Air, KSE Institute vid Kyiv School of Economics samt den norska konsultbyrån Corisk, med stöd från Utrikesdepartementet.

Utforska portalen:

För mer information, vänligen kontakta:

Maria Perrotta Berlin, forskare
Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ
Telefon: +46 8 736 9690
E-post: maria.perrotta@hhs.se

Om Östekonomiska institutet

Östekonomiska institutet (SITE) grundades 1989 vid Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ genom ett partnerskap mellan den svenska regeringen och ledande företag, med uppdraget att studera den ekonomiska utvecklingen i Sovjetunionen och Östeuropa. Idag är SITE ett ledande forskningsinstitut med starkt policyfokus och djup engagemang i regionen. Genom sitt samordnande av  – ett samarbete mellan akademiska institutioner i regionen, där bland andra Kyiv School of Economics (KSE) ingår – har SITE tillgång till en ständig ström av lokal expertis och spelar en central roll i att främja högkvalitativ ekonomisk forskning samt tillhandahålla evidensbaserade policyrekommendationer.

För mer information om SITE, besök gärna vår 

Om Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ 

Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ är den ledande handelshögskolan i Norden och Baltikum och har ett högt anseende i Sverige såväl som internationellt. Forskning i världsklass utgör grunden för våra utbildningar som består av kandidat-, master- och forskarutbildning, ett MBA-program och ett stort utbud av executive education. Våra program är utvecklade i nära samarbete med både forskning och näringsliv, vilket ger våra studenter stora möjligheter att uppnå ledande positioner i företag och andra organisationer. 

Handelshögskolan är ackrediterad av EQUIS, som garanterar att både undervisning och forskning håller högsta internationella standard. Handelshögskolan är också den enda svenska medlemmen i CEMS och PIM, som är samarbeten mellan ledande handelshögskolor i världen, vilket bidrar till den höga kvalitet som Handelshögskolan är känd för.​

Presskontakt

Ylva Mossing
Content and Media Relations Manager
Email: ylva.mossing@hhs.se
Telefon: +46 730 97 26 16

Mer information om Handelshögskolan i º£½ÇÉçÇøÏÂÔØ, samt alla våra pressmeddelanden, hittar du på hhs.se.